<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>CI. Artemis &#187; Kultur</title>
	<atom:link href="http://dimosvolos.gr/artemida/?cat=22&#038;feed=rss2&#038;lang=sv" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://dimosvolos.gr/artemida</link>
	<description>En annan plats kommun Volos</description>
	<lastbuilddate>Fri, 17 Apr 2015 08:53:54 +0000</lastbuilddate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updateperiod>hourly</sy:updateperiod>
	<sy:updatefrequency>1</sy:updatefrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.4.1</generator>
		<item>
		<title>Länkar</title>
		<link>https://dimosvolos.gr/artemida/?p=443</link>
		<comments>https://dimosvolos.gr/artemida/?p=443#comments</comments>
		<pubdate>Fri, 14 Sep 2012 00:42:20 +0000</pubdate>
		<dc:creator>stkodova</dc:creator>
				<category><![CDATA[Σύνδεσμοι]]></category>

		<guid ispermalink="false">http://dimosvolos.gr/artemida/?p=443</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[]]></content:encoded>
			<wfw:commentrss>https://dimosvolos.gr/artemida/?feed=rss2&#038;p=443</wfw:commentrss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kultur</title>
		<link>https://dimosvolos.gr/artemida/?p=300</link>
		<comments>https://dimosvolos.gr/artemida/?p=300#comments</comments>
		<pubdate>Fri, 21 Oct 2011 14:35:30 +0000</pubdate>
		<dc:creator>mardelaki</dc:creator>
				<category><![CDATA[Πολιτισμός]]></category>

		<guid ispermalink="false">http://dimosvolos.gr/artemida/?p=300</guid>
		<description><![CDATA[Λεχώνια (Άνω και Κάτω) Προέλευση τοπωνυμίου: Ο Κορδάτος, στο βιβλίο του “Ιστορία Επαρχίας Βόλου και Αγιάς”, αναφέρει ότι η ονομασία “Λεχώνια” είναι σλαβική. Το τοπωνύμιο παράγεται από τη λέξη Lech που, στα σλαβικά, σημαίνει πεδινός. Επειδή τα Λεχώνια είναι χτισμένα σε πεδιάδα, πήραν την ονομασία αυτή. Σύμφωνα με μια άλλη θεωρία, η λέξη “Λεχώνια” προέρχεται [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>
<div>
<div>
<div><strong>Lechonia (Övre och Nedre)</strong><br />
Προέλευση τοπωνυμίου:</div>
<div>
<p dir="ltr">De Kordatos, i sin bok &quot;Historien om provinsen Volos och heligt&quot;, påstår att namnet &quot;Lechonia&quot; är slaviska. Namnet kommer från ordet som Lech, i slaviska, betyder lågland. Eftersom Lehonia är byggt på vanligt, πήραν την ονομασία αυτή.</p>
<p dir="ltr">Enligt en annan teori, Ordet &quot;Lechonia&quot; kommer från pepparmynta glichon (mint). Den lilla glichon är chlichonion. Enligt denna teori, vara grodda eller odlas i Lechonia mycket mint. Γι΄ αυτό ο τόπος λεγόταν “Γληχώνιον” και από “Γληχώνι” έγινε “Λεχώνι”.</p>
<p dir="ltr">Μια άλλη γνώμη είναι ότι το τοπωνύμιο “Λεχώνια” είναι παραφθαρμένο το όνομα της αρχαίας πόλης των Μαγνήτων “Μεθώνη”.</p>
<p dir="ltr">Bysantinerna trodde att &quot;Lechonia&quot; är skadad till &quot;Lykoniko&quot; (av varg).</p>
<p dir="ltr">Ett fall är också att ortnamn är latin och kommer från locone, som förstorar locus-loket och sätt herrgård, chtima, fält, χωριό.</p>
</div>
</div>
<div>Σύντομη ιστορική αναδρομή:</div>
<div>
<p dir="ltr">Den första historiska referenser till Lehonia har vi 13-talet e.Kr.. Som nämnts gamla dokument och tid, den bysantinska härskaren Michael II Palaeologus gav byn hemgift åt sin dotter Anna, när hon gifte sig med Frank potentater Villehardouins Akaja. Senare, ägdes av familjen Melissenos, att passera, sedan, στους Καταλανούς.</p>
<p dir="ltr">Στα χρόνια της Τουρκοκρατίας, Turkarna byggde i byn befästningstorn, θέλοντας να διασφαλίσουν τις οικογένειες και τα υπάρχοντά τους.</p>
</div>
<p dir="ltr">Boards, τα Λεχώνια ανήκαν στα χάσια.</p>
<p dir="ltr">Georgiadis beskriver-med mycket lyrik- trädgårdar varvas med grönskande ängar, τα οπωροφόρα δέντρα και το δροσερό νερό των κρηνών και των ρυάκων.</p>
<p dir="ltr">Floden som skiljer Lehonia från Kala Nera, i antiken, kallas brusande och bibehålla nästan samma namn, upp idag. Ονομάζεται Βρυχιά.</p>
<p dir="ltr">
</div>
</div>
<div><strong>Saint Blaise</strong><br />
Προέλευση τοπωνυμίου:</div>
<div>
<p dir="ltr">Den har fått sitt namn till byn kyrkan, που είναι αφιερωμένη στον ομώνυμο άγιο και είναι χτισμένη το 1836.</p>
<div>Det tidigare namnet på byn var Karampas eller Karabasis, där, på turkiska, σημαίνει “μαύρη κεφαλή”.</div>
<div>Σύντομη ιστορική αναδρομή:</div>
<p dir="ltr">Efter befrielsen av Thessalien 1881, Karabasis var distriktet i kommunen Nileias. Το 1914, blev en självständig gemenskap och hans namn ändrades till Saint Blaise. Το 1998, Saint Blaise var en kommundel i ArtemisDenου πρωτεύουσά του είχε τα Άνω Λεχώνια.</p>
<p dir="ltr">Στα χρόνια της Τουρκοκρατίας, Avvecklingen av Paliokastrou, ligger i ravinen mellan Övre Lechonia och St Blaise, bebodda nästan uteslutande av turkiska. Naturligt, bosättningen fanns moskén (moské) vars torn (minaret) σώζονταν μισοκατεστραμμένος μέχρι τα τέλη του 20ού αιώνα.</p>
<div><strong>Saint Lawrence</strong><br />
Προέλευση τοπωνυμίου:</div>
<p dir="ltr">Byn har fått sitt namn till klostret St Lawrence byggdes av katolska benediktinermunkar (deras Amalfinous), under den period om korstågen (11talet.).</p>
<p>Σύντομη ιστορικUnder den turkiskarence, senare, överges för att åter byggas som ortodoxa kloster- av Holy Laurentius de Trapezountios, munk i den stora Lavra på berget Athos. Rekonstruktionen avslutades i 1378, με την οικονομική βοήθεια του αυτοκράτορα Αλέξιου Γ΄ Κομνηνού.</p>
<p dir="ltr">Idag klostret, ligger strax utanför byn, αποτελεί γυναικείο κοινόβιο.</p>
<p dir="ltr">Byn var bebodd vid tiden för återuppbyggnaden av klostret St Lawrence (14Århundrade).</p>
<p dir="ltr">Läget och den relativa självständighet i regionen av centrala befogenheter, lett till utvecklingen av jordbruket, hantverk och handel. Så, under senare århundraden, med tillkomsten och nya invånare &#8211; Epirots, Valaker öborna &#8211; och utveckling av jordbruk och handel, Byn växte mycket, για να φτάσει σε περίοδο ακμής από τα τέλη του 17ου αιώνα έως τα μέσα του 19ου αιώνα.</p>
<p dir="ltr">De Agiolafrentites odlade oliver och frukt på sluttningarna, ned från sin by till slätten mellan vilda och Lehonia, medan handeln med oliver till Balkan och Donau-områden, απέφερε μεγάλα κέρδη.</p>
<p dir="ltr">Under revolutionen 1821, munk Cassavetes undertecknade revolutionära uppmaning för befrielsen av Thessalien, στο αρχονταρίκι της ΜονήςKort kronologidir="ltr">Major pilgrimsfärd plats är de hamstrade reliker, härrör från St Lawrence, νεομάρτυρα Αποστόλου του Νέου.</p>
</div>
]]>Ursprung placename</content:encoded>
			<wfw:commentrss>https://dimosvolos.gr/artemida/?feed=rss2&#038;p=300</wfw:commentrss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Historia</title>
		<link>https://dimosvolos.gr/artemida/?p=278</link>
		<comments>https://dimosvolos.gr/artemida/?p=278#comments</comments>
		<pubdate>Mon, 26 Sep 2011 11:38:21 +0000</pubdate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ιστορία]]></category>

		<guid ispermalink="false">http://dimosvolos.gr/artemida/?p=278</guid>
		<description><![CDATA[Δημοτική ενότητα Αρτέμιδας Λεχώνια (Άνω και Κάτω) Προέλευση τοπωνυμίου: Ο Κορδάτος, στο βιβλίο του “Ιστορία Επαρχίας Βόλου και Αγιάς”, αναφέρει ότι η ονομασία “Λεχώνια” είναι σλαβική. Το τοπωνύμιο παράγεται από τη λέξη Lech που, στα σλαβικά, σημαίνει πεδινός. Επειδή τα Λεχώνια είναι χτισμένα σε πεδιάδα, πήραν την ονομασία αυτή. Σύμφωνα με μια άλλη θεωρία, η [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>
<div>
<div>
<div><strong>Municipal avsnitt Artemis</strong></div>
<div><span style="text-decoration: underline;"><strong>Lechonia (Övre och Nedre)</strong></span><br />
<span style="text-decoration: underline;">Προέλευση τοπωνυμίου:</span></div>
<div></div>
<div>
<p dir="ltr">
<p dir="ltr">De Kordatos, i sin bok &quot;Historien om provinsen Volos och heligt&quot;, påstår att namnet &quot;Lechonia&quot; är slaviska. Namnet kommer från ordet som Lech, i slaviska, betyder lågland. Eftersom Lehonia är byggt på vanligt, πήραν την ονομασία αυτή.</p>
<p dir="ltr">Enligt en annan teori, Ordet &quot;Lechonia&quot; kommer från pepparmynta glichon (mint). Den lilla glichon är chlichonion. Enligt denna teori, vara grodda eller odlas i Lechonia mycket mint. Γι΄ αυτό ο τόπος λεγόταν “Γληχώνιον” και από “Γληχώνι” έγινε “Λεχώνι”.</p>
<p dir="ltr">Μια άλλη γνώμη είναι ότι το τοπωνύμιο “Λεχώνια” είναι παραφθαρμένο το όνομα της αρχαίας πόλης των Μαγνήτων “Μεθώνη”.</p>
<p dir="ltr">Bysantinerna trodde att &quot;Lechonia&quot; är skadad till &quot;Lykoniko&quot; (av varg).</p>
<p dir="ltr">Ett fall är också att ortnamn är latin och kommer från locone, som förstorar locus-loket och sätt herrgård, chtima, fält, χωριό.</p>
</div>
</div>
<div><span style="text-decoration: underline;">Σύντομη ιστορική αναδρομή:</span></div>
<div></div>
<div>
<p dir="ltr">
<p dir="ltr">Den första historiska referenser till Lehonia har vi 13-talet e.Kr.. Som nämnts gamla dokument och tid, den bysantinska härskaren Michael II Palaeologus gav byn hemgift åt sin dotter Anna, när hon gifte sig med Frank potentater Villehardouins Akaja. Senare, ägdes av familjen Melissenos, att passera, sedan, στους Καταλανούς.</p>
<p dir="ltr">Στα χρόνια της Τουρκοκρατίας, Turkarna byggde i byn befästningstorn, vill säkra sina familjer och<span class="Apple-style-span" style="line-height: 24px;">sina tillhörigheter.</span></p>
</div>
<p dir="ltr">Boards, τα Λεχώνια ανήκαν στα χάσια.</p>
<p dir="ltr">Georgiadis beskriver-med mycket lyrik- trädgårdar varvas med grönskande ängar, τα οπωροφόρα δέντρα και το δροσερό νερό των κρηνών και των ρυάκων.</p>
<p dir="ltr">Floden som skiljer Lehonia från Kala Nera, i antiken, kallas brusande och bibehålla nästan samma namn, upp idag. Ονομάζεται Βρυχιά.</p>
<p dir="ltr">
</div>
</div>
<div><span style="text-decoration: underline;"><strong>Saint Blaise</strong></span><br />
<span style="text-decoration: underline;">Προέλευση τοπωνυμίου:</span></div>
<div></div>
<div>
<p dir="ltr">
<p dir="ltr">Den har fått sitt namn till byn kyrkan, που είναι αφιερωμένη στον ομώνυμο άγιο και είναι χτισμένη το 1836.</p>
<div>Det tidigare namnet på byn var Karampas eller Karabasis, där, på turkiska, σημαίνει “μαύρη κεφαλή”.</div>
<div><span style="text-decoration: underline;">Σύντομη ιστορική αναδρομή:</span></div>
<p dir="ltr">Efter befrielsen av Thessalien 1881, Karabasis var distriktet i kommunen Nileias. Το 1914, blev en självständig gemenskap och hans namn ändrades till Saint Blaise. Το 1998, Saint Blaise var en kommundel i ArtemisDenου πρωτεύουσά του είχε τα Άνω Λεχώνια.</p>
<p dir="ltr">Στα χρόνια της Τουρκοκρατίας, Avvecklingen av Paliokastrou, ligger i ravinen mellan Övre Lechonia och St Blaise, bebodda nästan uteslutande av turkiska. Naturligt, bosättningen fanns moskén (moské) vars torn (minaret) σώζονταν μισοκατεστραμμένος μέχρι τα τέλη του 20ού αιώνα.</p>
<p dir="ltr">
<div><strong><span style="text-decoration: underline;">Saint Lawrence</span></strong><br />
<span style="text-decoration: underline;">Προέλευση τοπωνυμίου:</span></div>
<div></div>
<p dir="ltr">
<p dir="ltr">Byn har fått sitt namn till klostret St Lawrence byggdes av katolska benediktinermunkar (deras Amalfinous), under den pUnder den turkiska ιστορική αναδρομή:</p>
<p dir="ltr">Klostret St Lawrence, senare, överges för att åter byggas som ortodoxa kloster- av Holy Laurentius de Trapezountios, munk i den stora Lavra på berget Athos. Rekonstruktionen avslutades i 1378, με την οικονομική βοήθεια του αυτοκράτορα Αλέξιου Γ΄ Κομνηνού.</p>
<p dir="ltr">Idag klostret, ligger strax utanför byn, αποτελεί γυναικείο κοινόβιο.</p>
<p dir="ltr">Byn var bebodd vid tiden för återuppbyggnaden av klostret St Lawrence (14Århundrade).</p>
<p dir="ltr">Läget och den relativa självständighet i regionen av centrala befogenheter, lett till utvecklingen av jordbruket, hantverk och handel. Så, under senare århundraden, med tillkomsten och nya invånare &#8211; Epirots, Valaker öborna &#8211; och utveckling av jordbruk och handel, Byn växte mycket, για να φτάσει σε περίοδο ακμής από τα τέλη του 17ου αιώνα έως τα μέσα του 19ου αιώνα.</p>
<p dir="ltr">De Agiolafrentites odlade oliver och frukt på sluttningarna, ned från sin by till slätten mellan vilda och Lehonia, medan handeln med oliver till Balkan och Donau-områden, απέφερε μεγάλα κέρδη.</p>
<p dir="ltr">Under revolutionen 1821, munk Cassavetes undertecknade revolutionära uppmaning för befrielsen av Thessalien, στο αρχονταρίκι της Μονής του Αγίου Λαυρεντίου.</p>
<p dir="ltr">Major pilgriKort kronologi från St Lawrence, νεομάρτυρα Αποστόλου του Νέου.</p>
</div>
]]>Ursprung placename</content:encoded>
			<wfw:commentrss>https://dimosvolos.gr/artemida/?feed=rss2&#038;p=278</wfw:commentrss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Folklore</title>
		<link>https://dimosvolos.gr/artemida/?p=214</link>
		<comments>https://dimosvolos.gr/artemida/?p=214#comments</comments>
		<pubdate>Tue, 20 Sep 2011 10:23:02 +0000</pubdate>
		<dc:creator>ormikopo</dc:creator>
				<category><![CDATA[Εκδηλώσεις]]></category>

		<guid ispermalink="false">http://dimosvolos.gr/artemida/?p=214</guid>
		<description><![CDATA[ΠΑΝΗΓΥΡΙΑ ΓΕΝΙΚΑ Το πανηγύρι όπως σ&#8217; όλη την Ελλάδα, έτσι και στο Πήλιο είναι ο χώρος όπου με αφορμή τη γιορτή κάποιου αγίου &#8211; προστάτη, οι ντόπιοι κάτοικοι συγκεντρώνονται, σφίγγουν τους δεσμούς της κοινότητας και εκδηλώνονται γλεντώντας. Το πανηγύρι, «παγγύρ&#8217;» όπως το λένε οι Πηλιορείτες, είναι θεσμός παμπάλαιος για τα χωριά. Είναι το κέντρο των [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p align="center"><strong><span style="text-decoration: underline;">FESTIVALER</span></strong></p>
<p align="center"><strong>GENERAL</strong></p>
<p align="justify">Festivalen som i&#8217; hela Grekland, så i Pelion är den plats där med anledning av högtiden något helgon &#8211; prostata, närboende samlades, σφίγγουν τους δεσμούς της κοινότητας και εκδηλώνονται γλεντώντας.</p>
<p>Festivalen, &quot;Pangyr '&quot;, som de kallar Pilio, är mycket gammal institution för byar. Det är centrum för årliga sociala evenemang, efter deras bröllop och dop. Denna årliga händelse sker alltid i byn torget, oftast sommar för att hjälpa väder, i skuggan av plataner och ljudet av musikinstrument och sånger. I &quot;pangyr'' kommer att gå alla bybor med&quot; bra deras &quot;. Unga och gamla. Där du går barnen, VLDL-och Nies, är engagerade i, de nygifta, äldste. Det kommer att finnas och äktenskap, men &quot;stängda&quot; och jobb. Endast de som sörjer inte komma ut. Under festivalen kommer att vara glada, kommer att äta och dricka, kommer att dansa, kommer att ses mellan byborna och slutligen genom&#8217; το γλέντι θα ξεχάσουν τα βάσανα της ζωής.</p>
<p>Rika kulturella evenemang och festivaler som anordnas i kommunen, eftersom de högtider Saints Anargiron, Vasilios George, Lawrence, Αποστόλου του Νέου.Η γιορτή κερασιού στον Άγιο Λαυρέντιο τον Ιούνιο.</p>
<p align="center"><strong>Festivalerna LECHONITIKA</strong></p>
<p>Ano Lechonia, de äldre åren (αρχές του 20<sup>th</sup>talet fram efter andra&#8217; Världskriget) var &quot;hub&quot; för de omgivande byarna på grund av tåget. Det var och är verkligen förorten Volos med sina trädgårdar och blommor. Så många kom till drosolousta Lechonia att ha kul på festivaler, eftersom transporten var säker. Publiken samlades var för mycket och kaffe-butiker i byn fylld. Varje butik har sin egen orkester i &quot;truppen&quot;, που έπαιζε χωρίς μικροφωνικές εγκαταστάσεις.</p>
<p>Tre mässor hölls i Upper Lechonia:</p>
<ul>
<li>Första i 2 Maj, dag Översättning av relikerna av St Athanasius. Han hade en massa människor eftersom natten (1<sup>η</sup>Μαϊου) med vaka, έρχονταν άνθρωποι που είχαν βγει για το γιορτασμό της Πρωτομαγιάς.</li>
<li>Den andra på 21 Μαϊου Αγίων Κων-νου και Ελένης με αφορμή τα εγκαίνια του Ναού.</li>
<li>Το τρίτο παλιότερο αλλά και μεγαλύτερο ήταν και είναι την 1<sup>η</sup>Juli, den Saints Anargiron, sden firar kapell belägen ovanför byn. Αυτό κρατούσε τρεις ημέρες.</li>
</ul>
<p>Festligheterna inleddes omedelbart efter kyrkan. Torget fylldes män, kvinnor och barn. Den stora druvan drack och åt små söta läckerheter eller &quot;vanilj ubåt&quot;. Orkestern spelade en middagstid. Frukost musikfest var inte om att dansa. Det var en promenad längs att visa att det var rättvist. Kväll men började igen i hela natten festande vanligtvis hålls tills morgonen. Starten skedde genom skymningen och folkmusik musikinstrument. De zournas (= Flöjt) och Tabor spela lokalbefolkning syften och LALOUSI till midnatt. Dansen var en general &quot;syrtos», folk som dansar runt torget. Omedelbart efter jobbet fångade musiker truppen, spela första &quot;europeiska&quot; songs (tango, Vals etc.) och efter olika kommunala. Under morgontimmarna orkestern spelade &quot;zoumpekies», &quot;Karsilamades&quot; och &quot;tsiftetelia». Sedan dansade &quot;hängivne&quot;. Idag festligheterna har &quot;sliten&quot;, αλλά οι παλιότεροι που έζησαν με αυτά τα θυμούνται με νοσταλγία.</p>
<p align="center"><strong>SONGS OF Piliou</strong></p>
<p>Pelion, berget Kentaurer och Jason är en plats för gamla traditioner, bostad gudar, halvgudar och hjältar, base Armatolon och tjuvar. Har alla förutsättningar, sedan, att utveckla DimotikoTragoudi. Detta påverkas av kontinentala, den moraitiki, τη ρουμελιώτικη και τη νησιώτικη παράδοση.</p>
<p>De folksånger i Pelion uppdelad i dans, låtar i panelen (bord), i tillbedjan och julsånger. Det finns även låtar historiskt hänvisar till specifika personer och händelser i vår lokala historia, från&#8217; åren av den Stora Revolutionen (1821). Sådan är: Av Kapten Koutmani », &quot;City Zagoura», του «Στέφου» κλπ.</p>
<p>Den dasoskepasta sidan av Pelion, hade förmånen att gömma sig inuti tjuvar och armatolous i&#8217; Under hela den turkiska slaveriet. Έτσι άνθισε κι εδώ το κλέφτικο δημοτικό τραγούδι.</p>
<p>Här är cykeln av sånger om kärlek, som innehåller sånger om naturen, ungdomar, kärlek. Utvecklad och är ett naturligt underverk, mitt i arom och friskhet av det vackra berget. Omfattar icke 15syllava, rhyming eller inte, extensivt eller helt enkelt kupletter Couplets. Dessa kärlekssånger med jambisk anomoiokataliktous texter påminner dramatiska ballader, sjungit och som bröllop patina &quot;Lucifer&quot;, &quot;The brunett&quot;, etc.. I kretsen av låtar i exil återspeglade de lidanden och sorger emigrationen och viktigaste, Hemkomsten. &quot;Jag vill resa&quot;, «Τα ζαγοριανά καράβια» κλπ.</p>
<p>Här i Pelion, som i andra delar av Grekland stött och jämmer, låtar kallas då förlorade älskade. Den personifierade Döden, είναι συνηθισμένο εκφραστικό μέσο.</p>
<p>End, Vi har de religiösa sånger, oftast med religiösa frågor eller tolkningar av metafysiska fenomen. Sådan är den populära julsånger, den Barr, lov, den bra kväll etc.. allmänhet Pelion folksånger och danser som, uttrycka känslor, τους καημούς και τις λαχτάρες των συμπατριωτών μας.</p>
<p align="center"><strong>Danser Piliou</strong></p>
<p>Forskarna på traditionella danser är mycket försiktig i att formulera åsikter kring&#8217; Pelion danser, varför forskning är svårt. Trots svårigheten, ännu, har separerat Pelion i fyra geografiska områden, που η καθεμιά έχει τα δικά της πολιτιστικά γνωρίσματα.</p>
<p>Den första omfattar byarna i norra Pelion (Cherry, Kanaler, Veneto, Tile) men Maurovouni (berg mellan Kissavos och Pelion). Οι χοροί εκτελούνται με τραγούδια των ίδιων των χορευτών.</p>
<p>Den andra är den västra, centrala och östra Pelion, de faller och Lehonia. Εδώ κυρίαρχος είναι ο πηλιορείτικος Συρτός με συνοδεία νταουλιού και ζουρνάδων.</p>
<p>Det tredje området är byarna South Pelion (Argalasti, Promiri, Trikeri Lafkos speciellt). Ο Λαύκος έχει πολύ πλούσια μουσικοχορευτική παράδοση.</p>
<p>De &quot;trupper&quot; av anländer i Pelion. Ακόμα και στα λεχωνίτικα πανηγύρια έπαιζαν.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentrss>https://dimosvolos.gr/artemida/?feed=rss2&#038;p=214</wfw:commentrss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Organisationer / Föreningar</title>
		<link>https://dimosvolos.gr/artemida/?p=196</link>
		<comments>https://dimosvolos.gr/artemida/?p=196#comments</comments>
		<pubdate>Tue, 20 Sep 2011 10:12:24 +0000</pubdate>
		<dc:creator>ormikopo</dc:creator>
				<category><![CDATA[Οργανισμοί/Σύλλογοι]]></category>

		<guid ispermalink="false">http://dimosvolos.gr/artemida/?p=196</guid>
		<description><![CDATA[Άγιος Βλάσιος Πηλίου Τ.Κ. 37300 Τηλ. 24280-86880 ΜΟΡΦΩΤΙΚΟΣ &#8211; ΕΚΠΟΛΙΤΙΣΤΙΚΟΣ &#8211; ΕΞΩΡΑΪΣΤΙΚΟΣ ΣΥΛΛΟΓΟΣ ΑΓΙΟΥ ΒΛΑΣΙΟΥ ΠΗΛΙΟΥ Ο Μορφωτικός &#8211; Εκπολιτιστικός και Εξωραϊστικός Σύλλογος Αγίου Βλασίου ιδρύθηκε το 1983 και εδώ και 25 χρόνια δραστηριοποιείται ενεργά στο χώρο της πολιτιστικής παράδοσης, με στόχο τη διατήρηση των τοπικών εθίμων και παραδόσεων αλλά και στην προβολή του τόπου. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Saint Blaise Pelion PC. 37300</p>
<p>Tel. 24280-86880</p>
<p align="center"><strong>UTBILDNINGS- &#8211; KULTUR- &#8211; EXORAISTIKOS FÖRENING Agios Vasilios Piliou</strong></p>
<p><a href="http://dimosvolos.gr/artemida/files/2011/09/morfotikos-sillogos.jpg" rel="prettyPhoto[196]"><img class="size-full wp-image-198 alignleft" src="http://dimosvolos.gr/artemida/files/2011/09/morfotikos-sillogos.jpg" alt="" width="200" height="150" /></a>Kulturnämnden &#8211; Kulturella och renovering Society grundades St Vasilios 1983 och här 25 år arbetat aktivt inom kulturarvsområdet, με στόχο τη διατήρηση των τοπικών εθίμων και παραδόσεων αλλά και στην προβολή του τόπου.</p>
<p>Styrelsen i föreningen skall bestå av följande:</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<ul>
<li>Nikolaos Hatzopoulos &#8211; President</li>
<li>Theos Anastasios &#8211; Vice ordförande</li>
<li>Katherine Demopoulos &#8211; Sekreterare</li>
<li>Mastroyiannis George &#8211; Kassör</li>
<li>Damtsas Dimitrios &#8211; Medlem</li>
</ul>
<p>Ovanstående kollektionen är inrymt i en renoverad traditionell byggnad med underbar utsikt Pagassitikos i en varm och inbjudande plats som fungerar som ett centrum för ungdomar dagligen. När det gäller den kulturella föreningens bibliotek med många utmärkta böcker. Det är också värd en samling av folkdräkter från fyra regioner i Grekland, som pryder fyra dansgrupper av samlingen, som består 18 ολόκληρα χρόνια παρουσίας στο χώρο του παραδοσιακού χορού.</p>
<p>I&#8217; detta mödosamma och systematiskt arbete under alla dessa år organiserat en rad evenemang för att informera invånare och turister i byn kring sociala frågor, kulturella, ιστορικά.</p>
<p>Inom dessa händelser inträffar informativa tal, händelser med medicinsk innehåll, εκθέσεις φωτογραφίας, utställningar, Keramik Utställning, utställningar och bokpresentationer. Förutom alla evenemang som varje år inklusive folkfest, Folklorekvällar, natt rockmusik och kväll ungdomar för ungdomar. Για τους μικρούς φίλους και όχι μόνο πραγματοποιούνται θέατρο σκιών και θεατρικές παραστάσεις.</p>
<p>Αξίζει να αναφερθεί η φιλότιμη προσπάθεια των μελών του παραπάνω συλλόγου αφού εδώ και πολλά χρόνια έχει ιδρυθεί ομάδα αιμοδοσίας και έτσι βρίσκεται πάντα κοντά στους συγχωριανούς σε προβλήματα υγείας.</p>
<p>Sedan i maj 2008 δημιουργήθηκε και ομάδα πυρασφάλειας με πρωτοβουλία των κατοίκων του Αγίου Βλασίου και του Μορφωτικού Συλλόγου για να προφυλάξουμε το θαυμάσιο πράσινο τοπίο στο οποίο έχουμε την τύχη να ζούμε αλλά και να ευαισθητοποιηθεί το κοινωνικό σύνολο γύρω από το περιβάλλον.</p>
<p>Slutligen är det värt att notera att under de senaste åren organiserat firande för citron persika, produkten av den lokala byn, vilket inkluderar informativa tal, έκθεση του προϊόντος καθώς και πολλών γλυκισμάτων παραγώγων του και παραδοσιακό γλέντι.</p>
<p>Μέσα από τις παραπάνω εκδηλώσεις ο Μορφωτικός Σύλλογος Αγίου Βλασίου βρίσκεται με την καθημερινή παρουσία του και δράση δίπλα στον απλό άνθρωπο προσπαθώντας παράλληλα να διατηρήσει αναλλοίωτη την πολιτιστική παράδοση και κληρονομιά του τόπου μας στο πέρασμα του χρόνου.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentrss>https://dimosvolos.gr/artemida/?feed=rss2&#038;p=196</wfw:commentrss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
