<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Cl. Makrinitsa &#187; Historia</title>
	<atom:link href="http://dimosvolos.gr/makrinitsa/?cat=24&#038;feed=rss2&#038;lang=sv" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://dimosvolos.gr/makrinitsa</link>
	<description>Staden Volos</description>
	<lastbuilddate>Thu, 22 Oct 2015 11:37:47 +0000</lastbuilddate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updateperiod>hourly</sy:updateperiod>
	<sy:updatefrequency>1</sy:updatefrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.4.1</generator>
		<item>
		<title>Museet för folkkonst och historia Pelion</title>
		<link>https://dimosvolos.gr/makrinitsa/?p=230</link>
		<comments>https://dimosvolos.gr/makrinitsa/?p=230#comments</comments>
		<pubdate>Tue, 20 Sep 2011 11:40:48 +0000</pubdate>
		<dc:creator>ormikopo</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ιστορία]]></category>
		<category><![CDATA[Μουσείο Λαϊκής Τέχνης και Ιστορίας Πηλίου]]></category>

		<guid ispermalink="false">http://dimosvolos.gr/makrinitsa/?p=230</guid>
		<description><![CDATA[Το Μουσείο Λαϊκής Τέχνης και Ιστορίας Πηλίου στεγάζεται στο Αρχοντικό Τοπάλη, το οποίο κτίστηκε το 1844 σύμφωνα με την χρονολογία που είναι χαραγμένη στο λιθανάγλυφο υπέρθυρο της εισόδου. Πρόκειται για ένα τριώροφο Αρχοντικό, αντιπροσωπευτικό δείγμα της κλασσικής Πηλιορείτικης Αρχιτεκτονικής, όπως αυτή διαμορφώθηκε στο τέλος του πρώτου μισού του περασμένου αιώνα. Είναι λιθόκτιστο στο μεγαλύτερο μέρος [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p align="justify">Museet för folkkonst och historia Pelion är inrymt i Topali, som byggdes 1844 σύμφωνα με την χρονολογία που είναι χαραγμένη στο λιθανάγλυφο υπέρθυρο της εισόδου.</p>
<p align="justify">Det är en tre våningar herrgård, representativt urval av klassisk arkitektur från, som det stod i slutet av den första halvan av förra seklet. Det är en sten för det mesta med undantag för den södra delen av taket, που είναι κατασκευασμένο από τσατμά.</p>
<p align="justify">Inrymt med ett valmat trätak med skiffer område, η οποία προεξέχει περιμετρικά προφυλάσσοντας έτσι με τον τρόπο αυτό τους ευαίσθητους λασπόκτιστους τοίχους.</p>
<p align="justify">Har varit starkt befäst karaktär med många tinnar och försvar torn på taket, den bepansrade entré med tunga skyddande tvärbalkar av, τις μυστικές κρύπτες του και τα ελάχιστα μικρά και σιδερόφρακτα παράθυρα του ισογείου που πληθαίνουν σταδιακά στους παραπάνω ορόφους.</p>
<p align="justify">Herrgården var, το 1932 familjen Topali, doneras till gemenskapens Makrinitsas, att inhysa museet för folkkonst och historia Pelion. Den första reparationen gjordes i 1957 και έγιναν προσπάθειες λειτουργίας του στη 10ετία του 60.</p>
<p align="justify">Το 1985 utsetts av ministeriet för kultur, som ett historiskt monument. Följt av utredningsarbetet reparation och restaurering, το 1994, από την 5η Εφορεία Νεωτέρων Μνημείων.</p>
<p align="justify">I folklore Samlingen omfattar ett antal utställningar för närvarande överstiger 1500 objekt, genom 311 ursprungligen, inklusive en serie av väggmålningar Folk Målning av 18th den19th century från området Pelion, en rik samling av gamla fotografier av tidiga nittonhundratalet, brons, trä och keramik husgeråd, utrustning för destillation raki, bilder, etsningar och små föremål av kyrkokonst, folkdräkter av Pelion, historiska reliker Makrinitsas, som fana Revolution 1878, utrustning för spinning och vävning, ylle vävda, &#8220;mattor&#8221;. Το 1998 ingår i sin samling av en serie tabeller folk målningen Havsmotiv Volioti N. Christopoulos erbjuder EOT till museet. Huvudsyftet med rapporten var folklore och, herrgården för att undvika att förlora den varma karaktären av huset, ενώ παράλληλα με μια σύγχρονη μουσειακή αντίληψη να εκτεθούν οι συλλογές του με τρόπο που να αναδεικνύεται και να προβάλλεται ο λαϊκός πολιτισμός της περιοχής.</p>
<p align="justify">DIMITRIS PALIOURAS</p>
<p align="justify">Arkitekt &#8211; Προϊστάμενος της 5ης Εφορείας Νεωτέρων μνημείων του ΥΠ.ΠΟ.</p>
]]>Den</content:encoded>
			<wfw:commentrss>https://dimosvolos.gr/makrinitsa/?feed=rss2&#038;p=230</wfw:commentrss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Theofilos</title>
		<link>https://dimosvolos.gr/makrinitsa/?p=226</link>
		<comments>https://dimosvolos.gr/makrinitsa/?p=226#comments</comments>
		<pubdate>Tue, 20 Sep 2011 11:38:59 +0000</pubdate>
		<dc:creator>ormikopo</dc:creator>
				<category><![CDATA[Θεόφιλος Χατζημιχαήλ]]></category>
		<category><![CDATA[Ιστορία]]></category>

		<guid ispermalink="false">http://dimosvolos.gr/makrinitsa/?p=226</guid>
		<description><![CDATA[Ο Θεόφιλος Χατζημιχαήλ γεννήθηκε γύρω στα 1868 στη Βαρειά της Μυτιλήνης. Ταξιδεύοντας σε αναζήτηση δουλειάς φθάνει στο Βόλο και το Πήλιο στα 1899 περίπου, όπου και παραμένει 30 χρόνια. Ο Θεόφιλος ζωγραφίζει μέσα στην πόλη του Βόλου, κυρίως σε καφενεία, ταβέρνες, χάνια και στα γύρω από το Βόλο χωριά σε αρχοντικά, εκκλησίες και καταστήματα. Στη [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>De Theofilos födda omkring 1868 i Varia Mytilene. Att resa för att söka arbete når Volos och Pelion i 1899 om, där den förblir 30 år. Theophilus målning i staden Volos, främst i kaféer, tavernor, Chania och de omgivande byarna i Volos herrgårdar, kyrkor och affärer. I Pelion måla caféet, som bär hans namn och datum 1910, på den östra väggen till höger om entrén en väggmålning dimensioner 3,15 x 2,50 tema Katsantoni, Tzumerka. Η ζωγραφική σύνθεση αναπαριστά ένα γλέντι του πρωτοκλέφτη Κατσαντώνη με τα  παλληκάρια του σ’ ένα ορεινό τοπίο.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentrss>https://dimosvolos.gr/makrinitsa/?feed=rss2&#038;p=226</wfw:commentrss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Traditionell arkitektur</title>
		<link>https://dimosvolos.gr/makrinitsa/?p=221</link>
		<comments>https://dimosvolos.gr/makrinitsa/?p=221#comments</comments>
		<pubdate>Tue, 20 Sep 2011 11:35:42 +0000</pubdate>
		<dc:creator>ormikopo</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ιστορία]]></category>
		<category><![CDATA[Παραδοσιακή Αρχιτεκτονική]]></category>

		<guid ispermalink="false">http://dimosvolos.gr/makrinitsa/?p=221</guid>
		<description><![CDATA[H Μακρινίτσα έφθασε στο απόγειο της ακμής της το 18ο και 19ο αι., το 1881 όταν έγινε έδρα του τέως δήμου Μακρινίτσας. Η πολεοδομική της οργάνωση βασίζεται σ&#8217; ένα βασικό λιθόστρωτο πεζόδρομο &#8220;ραχοκοκκαλιά&#8221;, που ξεκινάει απ&#8217; την Κουκουράβα σε υψόμετρο 300 μ. και φτάνει μέχρι την Κακουνά σε υψόμετρο 800 μ. Ένα δεύτερο λιθόστρωτο οδικό [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>H Makrynitsa nådde sin topp i 18 och 19-talet., den 1881 när det blev säte för den tidigare kommunen Makrinitsas. Den urbana Organisationen bygger på&#8217; en grundläggande gatsten fotgängare &#8220;ryggrad&#8221;, Från&#8217; Koukourava i höjd 300 μ. och når upp till en höjd Kakouna 800 μ. En andra asfalterad väg leder till mn allra sista huset på den mest avlägsna distrikt. I byns centrum, den stora stenlagda torget i höjd 630 åtgärder skuggade av enorma plataner, prydd&#8217; den unika vatten fontän (1809) διακοσμημένη με πλούσια λιθανάγλυφα.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentrss>https://dimosvolos.gr/makrinitsa/?feed=rss2&#038;p=221</wfw:commentrss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Milstolpar</title>
		<link>https://dimosvolos.gr/makrinitsa/?p=176</link>
		<comments>https://dimosvolos.gr/makrinitsa/?p=176#comments</comments>
		<pubdate>Tue, 20 Sep 2011 11:08:16 +0000</pubdate>
		<dc:creator>ormikopo</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ιστορία]]></category>

		<guid ispermalink="false">http://dimosvolos.gr/makrinitsa/?p=176</guid>
		<description><![CDATA[Προέλευση τοπωνυμίου: Η Μακρινίτσα πήρε το όνομά της από την Μονή “Παναγίας της Μακρινίτισας ή της Θεοτόκου της Οξείας Επισκέψεως”. Το μοναστήρι ιδρύθηκε από τον τοπάρχη Δημητριάδας, Κων. Μελισσηνό, στο διάστημα 1204-1215. Σύντομη ιστορική αναδρομή: Η Μακρινίτσα οργανώνεται, αρχικά, ως ένας μικρός οικισμός εργατών της γης του μοναστηριού. Στα χρόνια της φραγκοκρατίας συναποτελεί, με την [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div align="justify">
<div><span style="text-decoration: underline;">Ursprung placename:</span></p>
<p dir="ltr">Den Makrynitsa fått sitt namn från klostret &quot;Panagia Makrinitisas eller Jungfrun av akut Episkepseos&quot;. Klostret grundades av en kommunal Demetriada, Kon. Melissenos, στο διάστημα 1204-1215.</p>
<p><span style="text-decoration: underline;">Kort kronologi:</span></p>
<p dir="ltr">Den Makrynitsa organiserade, initialt, som en liten bosättning arbetstagare i klostrets mark. Under det frankiska utgör vid, med Portaria, την Άνω Δρυανούβαινα.</p>
<p dir="ltr">Den 1615 det finns 147 gården familjer, ενώ η περίοδος της άνθησης και της ακμής αρχίζει μετά το 1700.</p>
<p dir="ltr">I slutet av 18th century, Makrinitsa var den största byn-från stiftelser- i rikedom och befolkning och blev huvudstad i Waqf. Känd, stiftelser hade många privilegier, πλήρωναν ελάχιστους φόρους στην Οθωμανική αυτοκρατορία και η διοίκησή τους βρίσκονταν στα χέρια των δημογερόντων.</p>
<p dir="ltr">&quot;Detta land har placera mer än alla de passager· hennes inkomst är första siden och vete, och vin, honung och utmärkt· har en lång lokal ageorgito av djur, vari kommer från övre Thettalon och Makedonien och xecheimazoun sina djur· medel i landet, arbete och handarbete, män papoutzia, Ship, sadelväskor, tourvades, varav levererat merparten av byarna &quot;, γράφουν πρώτοι οι Δημητριείς.</p>
<p dir="ltr">Den N. Magnes, som besökte 1858, skriver att Makrynitsa var &quot;den första burg, snarare, stad dividerat med storleken och privilegium, som hade bli-något- μητρόπολις και πρωτεύουσα των βακουφίων”.</p>
<p dir="ltr">Bortsett från de många kyrkor som byggdes i byn, främst i det 18th århundradet, och uppfördes torn, varav återstår idag tre, καθώς και πολλά αρχοντικά.</p>
<p dir="ltr">Den Makrynitsa deltog i rörelse 1854 men också i<span class="Apple-style-span" style="line-height: 24px;">Revolution 1878. Enligt agonist Miltiades Seizanis, det första slaget i Thessalien under upproret, blev klostret Sourvia (av Makrinitsas), till 12 Januari 1878. I slaget om Saracen, Samtidigt, de makrinitsiotes slogs modigt Iskender Pasha. Dödade 500 Turks-och endast tre rebeller. I denna strid, som dödade den stora philellene reporter på The Times, Charles EAA, separat för hjältemod och osjälviskhet av de tre kvinnorna, Margaret Basdeki (Malioufas), η Σουίπαινα και η Παπαθανάσενα Μητριάνα.</span></p>
<div>
<p dir="ltr">Den Makrynitsa exponeras för test av nedgången och riskerar att utrotas med förändrade sociala och ekonomiska modell av vårt land, Sedan startar utvecklingen av Volos, sammanläggning av handel och hantverk av Pelion. Utbyggnaden av urbanisering innebär krympande befolkningen på landsbygden samt den ekonomiska och sociala, ένα φαινόμενο που εντείνεται ιδιαίτερα μετά τον παγκόσμιο πόλεμο.</p>
<p dir="ltr">Under mellankrigstiden visade i byn och lämnar &quot;spår&quot; av, i butiker och herrgårdar, ο λαϊκός ζωγράφος Θεόφιλος Χατζημιχαήλ.</p>
<p dir="ltr">Με τον «Καποδίστρια» η Μακρινίτσα παραμένει Κοινότητα και εντάσσεται στο δίκτυο “Των Ελλήνων οι Κοινότητες”.</p>
</div>
</div>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentrss>https://dimosvolos.gr/makrinitsa/?feed=rss2&#038;p=176</wfw:commentrss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
